Räds ej natten

en natt
en sista natt
av sömnlöshet
unkenhet
fyller varje por
föds jag nu
i detta
virrvarrr
av beslutsamhet
ger min ensamhet
stryka
i min kropp
kan jag
kan jag
öppna alla dörrar
i mej
bara andas
och njuta
varhelst
jag hamnar
med stolthet
trotsa stormen
utanför
hör
vintern dör
det kommer en tid
till varje människa
när ett steg ska tas
åt något håll
men mörker
runt omkring
här står jag nu
med väskan packad
men med varje
andetag
mot nästa dag
får rädslan
mer makt
men jag
jag kan
resa mej mot vinden
och stå stark
när en längtan föds
kan den aldrig dö
och livet
tar sej vägar
även utan mej
hellre då
väljer
jag