Nån slags verklighet
Daniel lindströmSom man inte förstör
Så vad är det jag hör
Att du, springer runt och att du
Pratar om det som bara rör oss
Och jag undrar förstårs
Det finns alltid skäl, du dolde dom väl
Du var inte riktigt den som jag trott
Det lät ju så bra, allt du sa
Som nu skriver om sig
Tar våra minnen, gör om dom till nått fint,
Nån slags verklighet jag sparar
Ååå allt, alla minnen sorterar ett par till
Och gör allt fint igen och sparar
Även om allting är förstört nu så finns bilderna kvar
Och det är dom som jag spar
Jag tänker, att kanske kan det finnas ett värde
I allting ändå, ja det måste va så
Att hur det än är, är du värt allt besvär
Fast det aldrig kan bli som det var
Men tack för allting, alla fina ord
Som nu skriver om sig
Jag tar våra minnen gör om dom till nått fint
Nån slags verklighet jag sparar
Ååå allt, alla minnen sorterar ett par till
Och gör allt fint igen och sparar
Jag sparar på allting, även på dagar
Då allt inte var perfekt
För mig är det allting, varje minut som räknas
När dagarna har tagit slut
Så jag sparar
Och tar våra minnen gör om dom till nått fint
Nån slags verklighet jag sparar
Ååå allt, alla minnen sorterar ett par till
Och gör allt fint igen jag sparar
Tar våra minnen gör om dom till nått fint
Nån slags verklighet jag sparar
Ååå alla minnen sorterar ett par till
Och gör allt fint igen jag sparar