Bergraven

Ekot av bikt

Bergraven
... och nu hon i kyrkobänken sitter i tystnad
Förstummad av denna insiktens stund
I skenet av slocknande ljus jag ser
Hennes själ lämna den kropp hon alltid önskat ...

Att köttets lustar behaga
Genom ångest, kval och bikt
En hora hon skymtar i spegeln
Att under jordens synder förslava

Av ångest jag ropar ut hennes namn
Låt det eka mellan dessa vitkalkade väggar
En psalm spelas till hennes ära
Som i detta heliga hus alltid skall ringa

Encontrou algum erro na letra? Por favor envie uma correção clicando aqui!