Öster om vägen
Ola magnellVäster om ett källsprång
Mellan buller och brus
Min sång behöver ord
Som plantan i sin jord
Behöver näring och ljus
I en liten strimma sol
Far idéer och damm
En tomte tassar in
Och ett troll tittar fram
När stormen ryter i
Och dränker alla skira
Ord och röster
Jag önskar
Att det äntligen snart
Ska börja blåsa från öster
Det är dags igen att dra
Byta ut min oro
Mot idéer och bröd
Ett frö som börjat gro
Får inte lugn och ro
Förrän blomman är död
På denna sidan
Här kan det tyckas så skevt
Att ryckas upp av stormen
Och inte ha levt
Stormen har sitt hem här
Du och jag är bara
Jordens gäster
Jag önskar
Att det äntligen snart
Ska sluta blåsa från väster
Stormen kom från söder
När jag bodde granne
Med Decibella Bulleribång
Jag lystrade mot norr
Till grävmaskin och borr
Nånting måste hända
Vinden måste vända
För jag vill ha tillbaks
Min sång
Lyckan är en parantes
Längtan är en istid
Och varje sanning ett bloss
Fast vandringen är grå
Är vägen värd att gå
När ljuset kommer till oss
När jag glömde vem jag var
Gav mej drömmen en vink
Pusselbiten distraheras
Bort i en blink
Stormen blåser ut mitt ljus
Och skrämmer undan
Källans röster
Jag önskar
Att det äntligen snart
Ska börja blåsa från öster