Otygets tid

Den arga stormvindar lägger sig ner och kuvade slutar vina
Ekar då hans beslutsamma steg från hemvistet under jord
Fruktan den fanns så --- och möter ondska som ej vill sina
En osläcktad hunger uti hans bröst, --- i hans ord

Refräng:
För dem skall ni bli evigt dömda
I mörkrets kalla hålor, leva och dö
Har ljusa väsen blivit glömda

Han åt alla dem, de saliga djur, den tidlösa onda vitter
Med trollkraft han dräper --- ljus, som tillfaller nattens rå
I kammaren under jord nu han släpat med sig de döda grytter
De --- brutna ulvar hans käft, kryper mot mossan grå

I skogars djupa och över dyster hed hör man vingslag ljuda från bevingad man
--- som i underjorden levt, griper han som aldrig nämns vid namne

Vad driva män --- och för --- spelandes i kraft sig vrider
Varthän han skola bära --- liv, för döden ond och bråd
Han stillat sin själahunger till fullo när det mot skymning lider
En lömsk gudablick i ögat han bär, bevittnar hans grymma dåd

Refräng:
För dem skall ni bli evigt dömda
I mörkrets kalla hålor, leva och dö
Har ljusa väsen blivit glömda

Magra oår följer i hans spår, ångest väntar nu när han har fyllt sin buk
Den stora kitteln nu i ladugården står, röken stiger nu när brygden sjuder